KONTAKT

Förlist utanför Kusön

Förlist utanför Kusön

Galeasen Patrioten vid Sundsmar

Galeasen Patrioten vid Sundsmar

År 1956 fick Länsmuseet i Gävle ta emot två ”jungfrur”, träskivor med hål som använts för att spänna riggen på ett segelfartyg. De hade plockats från ett vrak utanför gården Sundsmar av några snorklande ungdomar. I bygden var vraket känt sedan länge, det syns från ytan klara dagar – en gammal vedskuta eller en kolpråm, har man sagt.

Men ombord på skutan finns rester av lasten, enstaka stycken järnmalm. Det finns också en förlisningsuppgift i arkivet Förvaltning för sjöärenden som skulle kunna stämma bra in på vraket. I en kort notis kan man läsa:

”Galeasen Patrioten, förlist utanför Kusön år 1840 och bärgats till Sundsmar där den blev till vrak.”

Något annat vrak är inte känt just här, men identifieringen är ändå långt ifrån säker. Sundsmars redd, här utanför, var en viktig samlingspunkt för norrlandstrafiken och otaliga skutor har fått hjälp in till skyddad natthamn av Axmarsfjärdens lots.

Att det skulle kunna vara en kolpråm är annars inte så långsökt. Det finns mycket kol i marken och i vattnet. Och från den här platsen har man skeppat ut kol till Axmar bruk från Sundsmarsnäsets skog, vilket beskrivs redan på 1700-talet.

”Patrioten” har legat skyddad och är välbevarad för att ligga så grunt i mer än 170 år. Den är byggd i kravell – en riktig snabbseglare, omkring 20 meter lång. Fören ligger ut i vattnet och förstäven ser man fortfarande sticka upp. Aktern ligger mot land. Om det stämmer att detta har varit en galeas så har den varit tvåmastad, med den förliga masten högre än den aktre. Segelföringen har varit som den svartvita bilden på Galeasen Anna här intill visar, men skrovet har sett lite smalare och smäckrare ut.

Akterdelen av skrovet efter Galeasen Patrioten syns från ytan. Foto: Harry Alopaeus.

Bärgade vrakdelar från Patrioten.

Akterdelen av skrovet efter Galeasen Patrioten syns från ytan. Foto: Harry Alopaeus.

Bärgade vrakdelar från Patrioten.

Naturen vid vraket

Fartygslämningen är vackert draperad med fintrådiga rödalger och på den mjuka bottnen runt om växer bl.a. Ålnate, höstlånke och tarmalger. Bild: Höstlånke. Foto av Jim Hansson, Sjöhistoriska.

Fakta

Besöka
Platsen ligger endast 300 m från Axmar brygga. Är bara sikten bra är detta ett utmärkt snorkelställe, och mycket kan ses från ytan även utan särskild utrustning. Då flera vattendrag mynnar inne i viken kan dock vattnet vara grumligt, särskilt efter långvarigt regn.

Tänk på att
Platsen ligger inom Axmar naturreservat och särskilda regler gäller.

Koordinater
61 °2 ´58.65” N
17°9 ´58.32” E

Visa i Google Maps

Vill du paddla till vraket? Här kan du hyra kajak.

Fakta

Besöka
Platsen ligger endast 300 m från Axmar brygga. Är bara sikten bra är detta ett utmärkt snorkelställe, och mycket kan ses från ytan även utan särskild utrustning. Då flera vattendrag mynnar inne i viken kan dock vattnet vara grumligt, särskilt efter långvarigt regn.

Tänk på att
Platsen ligger inom Axmar naturreservat och särskilda regler gäller.

Koordinater
61 °2 ´58.65” N
17°9 ´58.32” E

Visa i Google Maps

Vill du paddla till vraket? Här kan du hyra kajak.

Många fartyg har förlist i Axmars steniga skärgård genom århundradena. Upptäck Bruket under ytan – här finns flera spännande vrak att utforska.

Utforska Axmar skärgård - Hyr Kajak

Friluftsliv

Cykelleder i Axmar bruk

CYKLA

Vandringsleder i Axmar bruk – foto Aja Axlund

VANDRA

Paddelleder i Axmar bruk – foto Aja Axlund

PADDLA

Cykelleder i Axmar bruk

CYKLA

NATURRESERVAT

NATURRESERVAT

RASTPLATSER

RASTPLATSER

Paddelleder i Axmar bruk – foto Aja Axlund

PADDLA

BADPLATSER

BADPLATSER

HUNDBAD

HUNDBAD

Rastplatser i Axmar bruk – foto Aja Axlund

RASTPLATSER

HUNDBAD

HUNDBAD

Information: Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Genom att fortsätta surfa godkänner du detta. Läs mer

OK