Pråmar i Lenängesviken

Pråmar i Lenängesviken

Pråmarna i Lenängesviken

Pråmarna i Lenängesviken

Landhöjningen i Axmarområdet är omkring 0,7 m per århundrade. Det är mycket. För inte så länge sedan kunde man dra in större segelfartyg i Lenängesviken, nu går det bara att ta sig in med kanot – och snart har viken blivit en insjö.

Mitt inne i viken reser sig en pråm upp ur vassen. Den är förvånansvärt välbevarad efter att ha legat övergiven snart 100 år. Pråmen är kort och bred och har en mycket kraftig förstäv, gjord för att hålla som fästpunkt och dra tunga laster.

Från Lenängesviken har man kunnat komma runt bakvägen till hamnen i Axmar bruk. Moringar och bryggrester längs stränderna tyder på att området upp till Stångskär har ingått i brukets logistiksystem. Förmodligen har pråmflottan legat upplagd i de väderskyddade vikarna och sunden när de inte användes.

Det finns också fler vrak att upptäcka. Knappt 50 meter från Lenängsvikens mynning ligger på grunt vatten lämningen efter en smäcker segelskuta, 20 meter lång, fem meter bred och byggd på kravell. Den dateras till omkring år 1800. Även denna skulle hunna vara en ett fartyg som byggts om till pråm. Men det skulle även kunna vara vraket efter galeasen Svanen som förliste den 2 november 1826 på Häckmansgrund, strax här utanför. Svanen var på resa mellan Utö och Axmar bruk med järnmalm.

lenangsviken 02 1000x748 w

Förstäven på den välbvarade pråmen. Foto: Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg.

lenangsviken 01 100x748 w

Pråmen ovanför vattenytan, sedd från luften. Foto: Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg.

lenangsviken 02 1000x748 w

Förstäven på den välbvarade pråmen. Foto: Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg.

lenangsviken 01 100x748 w

Pråmen ovanför vattenytan, sedd från luften. Foto: Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg.

Fartygslämning från tidigt 1800-tal

Fartygslämning från tidigt 1800-tal, utanför Lenängesviken.
Foto: Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg.

Naturen vid vraket

Platsen ligger i exponerat läge för väder och vind från nordost. Närheten till det öppna havet kan avläsas i vegetationen på och runt vraket. De fleråriga algerna blåstång Fucus vesiculosus och smaltång Fucus radicans växer rikligt på vraket och de omgivande blocken. Smaltången är den dominerande av de två. Tången har stor betydelse för ekologin i vårt kusthav. Mängder av djur lever i ruskorna. Här finns tångmärlor, algsnäckor, minigråsuggor, fiskyngel med mera, som söker föda och skydd i tången. Dessa blir i sin tur föda åt många av kusthavets fiskarter.

På tången växer ofta andra fintrådiga alger, s.k. epifyter. De dominerande är, både på tångruskorna och vraket, de fintrådiga rödalgerna ullsleke Ceramium teunicorne och fjäderslick Polysiphonia fucoides.

På vraket och på de stora blocken intill vrakets grundare del, finns mycket vackra exemplar av den filtrerande sötvattensvampen Ephydatia fluviatilis. De har imponerande storlek med fantasieggande former och skiftar mellan ljusgrönt och vitt, beroende på årstid. Förekomsterna vittnar om den sötvattenpåverkan som råder på denna plats.

På vrakets undersida finns inte tillräckligt med ljus för att alger ska kunna växa. På bordläggningens undersida trivs i stället många filtrerare. Förutom sötvattensvampen hittar vi här mossdjurskolonier Electra crustulenta. Det är den enda art som finns i Bottniska viken. Den bildar ett vitt, finmaskigt nätmönster på bordläggningen. I varje "ruta" finns en individ som lever av att filtrera näringspartiklar ur vattnet. Många av de djupare exemplaren av smaltång och blåstång är delvis täckta av dessa mossdjurskolonier, som därför kallas ”tångbark”. På bordläggningens undersida hänger också ”tussar” av brackvattenhydroider Cordylophora lacustris. Havstulpanen Balanus improvisus håvar också in sin näring här.

Strax väster om vrakgrynnan finns ett grundområde med en skog av borstnate Potamogeton pectinatus. På samma område hittar vi enstaka ruskor av blåstång och smaltång tillsammans med kotteslinga Myriophyllum sibiricum och kransalgen havsrufse Tolypella nidifica.

Fakta

Besöka
Det bästa sättet att se pråmen i Lenängesviken är gå den markerade vandringsleden Stig till vrak. Pråmen ser man när man kommit allra längst ut på udden. På vintern går det ibland bra att gå ut på isen. Fartygslämningen utanför vikens mynning ligger på snorklingsdjup, men det är ofta dålig sikt. Paddlar du har du god chans att se den.

Tänk på att
Inloppet till viken är mycket grunt, försök inte gå in med motorbåt.

Koordinater
61 °3 ´12.91” N
17°9 ´36.15” E

Visa i Google Maps

Vill du paddla till vraket? Här kan du hyra kajak.

Fakta

Besöka
Det bästa sättet att se pråmen i Lenängesviken är gå den markerade vandringsleden Stig till vrak. Pråmen ser man när man kommit allra längst ut på udden. På vintern går det ibland bra att gå ut på isen. Fartygslämningen utanför vikens mynning ligger på snorklingsdjup, men det är ofta dålig sikt. Paddlar du har du god chans att se den.

Tänk på att
Inloppet till viken är mycket grunt, försök inte gå in med motorbåt.

Koordinater
61 °3 ´12.91” N
17°9 ´36.15” E

Visa i Google Maps

Vill du paddla till vraket? Här kan du hyra kajak.

Vrak i Axmar skargard karta 2
Många fartyg har förlist i Axmars steniga skärgård genom århundradena. Upptäck Bruket under ytan – här finns flera spännande vrak att utforska.
Vrak i Axmar skargard karta 2

Utforska Axmar skärgård - Hyr Kajak

Friluftsliv

Cykelleder i Axmar bruk

CYKLA

Vandringsleder i Axmar bruk – foto Aja Axlund

VANDRA

Paddelleder i Axmar bruk – foto Aja Axlund

PADDLA

Cykelleder i Axmar bruk

CYKLA

NATURRESERVAT

NATURRESERVAT

RASTPLATSER

RASTPLATSER

Paddelleder i Axmar bruk – foto Aja Axlund

PADDLA

BADPLATSER

BADPLATSER

HUNDBAD

HUNDBAD

Rastplatser i Axmar bruk – foto Aja Axlund

RASTPLATSER

HUNDBAD

HUNDBAD