Järnslottet
Axmar Slott kan återuppstå – som hägring
Järnslottet – ett unikt konstprojekt
Leif Bolter, konstnär, skulptör och ledamot i Konstakademien, har en unik idé om hur Slottet i Axmar bruk ska återuppstå. Han vill återskapa Slottet som ett Järnslott - en hägring av järn, rymd och tomrum.
Kulturreservatet Axmar bruk genomgår en varsam och pietetsfull upprustning och utveckling. Bruksmiljön med engelsk park, hytta, lusthus, orangeri, kvarn, dammar och kanaler omhändertas och vårdas bl.a. med nyplantering av lindallé, nyanläggning av gångvägar och sittplatser i vackra lägen. Allt för att lyfta fram den tidigare slumrande bruksmiljön och göra den publikt attraktiv.
Leif Bolter, och många med honom, tycker dock att juvelen i kronan saknas, symbolen för företagsamheten och viljan att skapa och driva Axmar bruk, men också symbolen för ett hårt klassamhälle – nämligen Axmar Slott.
Hela engelska parken är skapad och formad med Slottet som medelpunkt, tecknet för Axmar bruks framgång och dådkraft.
Nu finns alltså möjligheten och viljan att Axmar Slott ska återuppstå, som en hägring på sin forna plats i fonden av den nyplanterade lindallén, med Lusthuset intill i en antydan om det sociala liv som där en gång fördes.
Leif Bolter vid slottsbalustraden i Engelska parken där Järnslottet är tänkt att stå. Foto Aja Axlund.
Verkligt och overkligt – som i en dröm
”Det låter overkligt, men jag ser möjligheten att återskapa Slottet som en tredimensionell teckning, i naturlig storlek utförd i rostrött cortenstål. Alla fönster, portar, taklister och dekorationer skulle framstå gracilt svävande mot himlen, parkens träd och grönska. Slottet skulle till största delen vara rymd och tomrum med den i sammanhanget spröda teckningen i järn. Verkligt och overkligt samtidigt – poetiskt som i en dröm”, säger Leif Bolter om sin vision.
Dess tecknade väldiga rymd skulle väcka häpnad och förundran och troligen locka många till beskådan, till evenemang och möten av alla de slag. Järnslottet skulle bli unikt i sin sort.
Leif Bolter vid slottsbalustraden i Engelska parken där Järnslottet är tänkt att stå. Foto Aja Axlund.
Stora idéer
Stora idéer
Modell av Järnslottet, ritat av konstnären Leif Bolter.
Modell av Järnslottet, ritat av konstnären Leif Bolter.
Konstruktionen är principiellt enkel:
Allt material är av rostresistent cortenstål. Samtliga fönster är hängande i spända, rostfria vajrar (visuellt diskreta) från taklisterna till grunden.
Konstruktionens tyngd förs ner till de fyra originalhörnstenarna. Luftmotståndet är ringa i förhållande till volymen, då Slottet i stort är tomrum.
Axmar Slott ritades av den ansedde arkitekten Johan Fredrik Åbom och uppfördes 1862-66 av bruksfamiljen von Schinkel. Slottet var tre våningar högt, 25 meter långt och 11 meter brett. I slutet av andra världskriget användes Slottet som flyktingläger. 1970 revs Slottet och endast grundstenarna och balustraden finns kvar idag.
I Axmar bruk finns en lång och spännande historia som innefattar ett järnbruks uppgång, utveckling och nedläggning. Här tillverkades järn i mer än 250 år.
Sedan 2011 är Axmar bruk kulturreservat. Idag är bruket ett populärt besöksmål som erbjuder både natur- och kulturupplevelser. Hägringen Axmar Slott skulle framhäva kulturreservatets unika värden.
Den ideella Föreningen Hyttan äger Axmar bruk och förvaltar det i samråd med Länsstyrelsen Gävleborg. Sedan 2019 drivs ett treårigt projekt med Region Gävleborg som huvudfinansiär med målet att utveckla Axmar bruk till att bli Gävlekustens främsta besöksmål. Föreningen vill nu förverkliga Järnslottet tillsammans med konstnären, bland annat genom att söka finansiärer.
Har du frågor eller vill veta mer om Järnslottet - kontakta:
Leif Bolter, konstnär, skulptör, ledamot i Konstakademien - 070-787 09 81 - leifbolter@gmail.com
Stig Jönsson, ordförande Föreningen Hyttan - 070-593 04 74 - stig.jonsson@axmar.nu
Aja Axlund, bitr. projektledare Destination Axmar bruk - 076-18 65 73 - aja.axmarbruk@gmail.com
Leif Bolter – en av Sveriges ledande utsmyckare av offentlig miljö
Leif Bolter arbetar sedan 1971 som konstnär, ofta i gränslandet mellan skulptur, arkitektur och landskapsgestaltning. Många gånger i nära samarbete med arkitekter i stora komplicerade projekt; Södra Länkenprojektet med utsmyckning av bergrummet/tunneln och ventilationstorn, Liljeholmens tunnelbanestation och bussterminal, utsmyckning av Odenplan och Aurora, en högbro för E4 över Sundsvallsfjärden för att nämna några.
Sedan 1987 är Leif ledamot i Konstakademien, där han var vice preces 2013 och preces 2016-2018.
Broar, deras form, symbolik, konstruktion och tekniska utmaningar ligger Leif nära som skulptör. Han har hittills gestaltat nio broar som kommit i utförande, bl.a. Oscars bro över hamninloppet i Rönne å i Lomma, en glasad gc-bro i Skellefteå, två broar vid Årstafältet, varav en gc-bro nominerad till stålbyggnadspriset och Bygdevägsbron över Arlandabanan vid Sollentuna centrum.
Andra exempel på Leifs konstnärskap, där han gärna experimenterar med ljus, vind och vatten i samspel med rummet, platsen och landskapet är; ”Djup rymd”, en flytande spegelkonstruktion i Norrström, ”Saturn” i luftrummet ovanför Sergelplattan mellan Hamngatan och Kulturhusets tak, samt ”Mälarslöja”, ett samarbete med konstnären Gösta Wessel, placerat under Västerbrons högsta valv.
Leif har vunnit en mängd 1:a-priser i olika tävlingar samt Vackra Vägars Pris för södra Länken, Planpriset för Lomma hamn och Planpriset för Liljeholmstorget med Liljeholmens tunnelbanestation.
År 2007 förlänades han Prins Eugens medalj för ”framstående konstnärlig gärning” och han besitter professors kompetens i skulptur.
Förutom utställningar runtom i världen och i Sverige är Leif Bolter representerad på Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Borås konstmuseum, Bildmuseet Umeå, Statens Konstråd, Sveriges riksdag, kommuner och landsting.
Leif, vars släkt härstammar från Axmarby strax söder om Axmar bruk, har en lång och kärleksfull relation till Axmar bruk, där han sedan barnsben har sett platsen utvecklas från en slumrande bruksmiljö till den välbesökta oas det är idag.