Bruket vid Axmar strömmar
Skogsbyn i norr
1670 köpte brukspatronen vid Älvkarleby bruk, Claes Depken 3 000 tunnland god skogsmark kring Skärjåns mynning av Axmar byamän för 600 daler kopparmynt och 12 tunnor spanskt salt.
Valet av plats avgjordes av skogen, läget vid havet och det forsande vattnet i Skärjån. Redan två år senare köpte Albrecht Behm Axmar Bruk. Han tillhörde en gästrikländsk bruksägarsläkt som bl.a. förfogade över Hilleviks masugn, Tolvfors och Forsbacka bruk.
Efter Albrechts död 1679 började en arvsprocess som pågick i många år, då olika personer i släkten drev bruket. Till slut fick Albrechts yngsta dotter, Brita, född 1670, släktens förtroende att överta ansvaret för driften av Axmar Bruk. Hon var en kraftfull och energisk kvinna och kallades allmänt för Järn-Brita.
Brita "Järn-Brita" Behm, 1670-1755
Målning av Johan Fredrik Scheffel, Nationalmuseum
Brita "Järn-Brita" Behm, 1670-1755
Målning av Johan Fredrik Scheffel, Nationalmuseum
Delat ägande
På 1690-talet beviljades tillstånd att bygga ytterligare en hammare med två härdar längs Skärjån uppe vid Överhammaren.
Järn-Brita delade ägandet av Axmar bruk med sin systerson Emanuel Svedberg, senare adlad Swedenborg. Järn-Brita fick fyra femtedelar och Emanuel en femtedel av bruket. De drog inte jämt och Järn-Brita gjorde det svårt för Swedenborg att driva sin del.
Järn-Brita - Axmar bruks
egen järnlady
Läs mer
Arbetet på bruket var varmt och tungt. Oljemålning av Pehr Hilleström 1787
Ödesåret 1721
1721 blev ett ödesår för Axmar Bruk då ryssarna, som härjade längs Sveriges kust, brände ner hela bruket. Turligt nog hade man i förväg lyckats sänka en del av det färdigtillverkade tackjärnet i havet, så att ryssarna inte skulle få tag i det. Dessutom hittade inte ryssarna till Överhammaren.
Järn-Brita började omedelbart bygga upp bruket igen och några år senare var verksamheten åter i full gång. När Järn-Brita påstod att det mesta av förödelsen drabbat den andel av järnbruket som Swedenborg ägde, gav han upp den ojämna kampen och sålde till slut sin andel till henne.
Arbetet på bruket var varmt och tungt. Oljemålning av Pehr Hilleström 1787
Axmar bruk 1773
Axmar bruk 1773
På den här kartan för skogsavmätning från 1773 ser vi delar av brukets stora skogsinnehav. Till vänster ligger Överhammaren och till höger har vi Axmar bruk på den gamla bruksplatsen.
Herrgården från 1757
Herrgården från 1757
Bröderna Rosenadler
Efter Järn-Britas död 1755, då hon ansvarat för driften av Axmar bruk i närmare 60 år, tog hennes dottersöner Johan Adrian och Carl Albrecht Rosenadler över ägandet av bruket.
De nya ägarna uppförde 1757 en ny huvudbyggnad, herrgården. Den användes senare som bostad åt förvaltaren. Herrgården revs 1953, trots att den var i gott skick.
Bröderna Rosenadler visade sig sakna verkligt intresse av att driva och utveckla verksamheten vid bruket. De sålde därför Axmar bruk 1772 till kammarherren Fredrick Adolf Lövenhjelm, som efter några år sålde bruket vidare till köpman David Schinckel. Under Järn-Britas tid hade brukets skogsarealer utökats betydligt och vid köpet ingick ett större antal skogsfastigheter i både Gästrikland och Hälsingland.
Köp vår jubileumsbok
Vill du veta mer om Axmar bruk och vår 350-åriga historia? Köp vår jubileumsbok "Från järnbruk till kulturreservat". Finns att köpa på julmarknaden i Hyttan 4 december.
Unna dig en dag på bruket
EVENEMANG
SEVÄRDHETER
MARKNADER
FRILUFTSLIV
AXMAR BRUK 350 ÅR
AXMAR BRUK 350 ÅR
BARNENS AXMAR
KONST & HANTVERK
HANDLA
KULTUR & HISTORIA
KONST & HANTVERK
KULTUR & HISTORIA
Facebook
Pinterest
Twitter
LinkedIn
