KONTAKT

Flygfoto över hyttan i Axmar bruk 1937

Vad hände sen?

Vad hände sen?

1900-talet till idag

Järntillverkningen i Axmar bruk upphörde 1927. Efter det hittade man nya inkomstkällor och livet på bruket kunde fortsätta. Tack vare den framåtanda som fanns här under 1900-talet kan vi idag stoltsera med ett Axmar bruk som inte bara är ett kulturreservat utan även en mycket populär besöksdestination.

Hyttan blir tjärfabrik

Svartvit bild tjärfabriken i Axmar bruk

Kådrik tallved användes som råvara i tjärfabriken

Svartvit bild tjärfabriken i Axmar bruk

Kådrik tallved användes som råvara i tjärfabriken

Efter brukets nedläggning var det svårt för bruksborna att hitta lämpliga arbetstillfällen. Tjärfabriken blev räddningen för många familjer.

1942 beslutade ägaren till Axmar bruk, Bergvik Ala AB, att inrätta en tjärfabrik i den gamla hyttan från järnbrukstiden. Bolaget stod för hyttans omdaning och framtida drift.

Förvandlingen var enbart glädjande för bruksbefolkningen, som sedan bruket las ner 1927 inte haft så många arbetstillfällen. Visserligen sysselsatte tjärfabriken inte så många man, men närliggande skogsområden innehöll mycken tjärstubb som ger arbete för många armar.

I Hyttan finns de stora tjärtunnorna kvar. De doftar fortfarande av tjära.

Arbetare i tjärfabriken i Axmar bruk

Arbetare i tjärfabriken fyller på milugnen

Långsam process att framställa tjära

Industriell framställning av träkol i en murad ugn, så kallad milugn, började användas i större omfattning i början 1900-talet. Milugnen uppvärmdes av heta rökgaser som leddes in från en eldstad utanför. Inuti milugnen fanns en plåtcylinder där den inneslutna veden utsattes för värme från milugnen, utan tillförsel av syre, en torrdestillation. Vid uppvärmningen frigörs då den tjära och terpentinolja som veden innehöll och slutprodukten består av enbart träkol.

Till råvara användes vid anläggningen i Axmar bruk i huvudsak kådrik tallved, gärna stubbar som fått stå några år. Ur en kubikmeter kådrik tallved kan man utvinna 6–8 kg terpentinolja, 35 kg trätjära och 0,35 kubikmeter kol. Restprodukten träkol hade hög kvalitet och användes under kriget bland annat till bilbränsle.

Från tjärfabriken finns tre ugnar, där man fyllde på ved uppifrån och tappade ur tjäran och kolet nedtill, bevarade. Tjäran samlades upp i stora behållare av trä. På behållarna sitter kranar på olika höjd för tappning av tjära av olika kvalitet. Behållarna och tjärlukten finns fortfarande kvar i Hyttan.

Framställningen av tjära var en långsam process och fabriken hade en begränsad produktion. Verksamheten pågick under andra världskriget, då efterfrågan på träkol var stor.

Arbetare i tjärfabriken i Axmar bruk

Arbetare i tjärfabriken fyller på milugnen

Flottning

Flottning

Flottningsepoken

När verksamheten på järnbruket minskade blev timmer en ny inkomstkälla. Timmerstockar i stora mängde flottades via Tönnebrosjön längs Skärjån och ut till havet. I ett halvt sekel användes flottningsleden i Skärjån.
Flottarstigen går längs Skärjån i Axmar bruk

Flottarstigen är idag en av våra vandringsleder. Foto Bo Ulfhielm

Flottarstigen går längs Skärjån i Axmar bruk

Flottarstigen är idag en av våra vandringsleder. Foto Bo Ulfhielm

Timmertransport

I slutet av 1800-talet hade järnbruksverksamheten fått minskad betydelse. De stora skogsområden som från början försett bruken med träkol fick nu ett helt annat värde som timmer till Hamrångeverkens sågar. På 1890-talet började man fundera över att förvandla Skärjån med biflöden till en flottningsled. Detta ansågs vara ett komplicerat projekt med tanke på Skärjåns beskaffenhet: ”En väl ynklig vattenfåra för att framflotta sån storskog”, lär strömbyggmästaren Herman Jonsson från Hennan ha yttrat när han fick uppdraget att ta sig an bygget. Men med omfattande åtgärder som årensning, dammar och flottningsrännor blev det möjligt att flotta timmerstockar ut till kusten. Sista delen, mellan Kvarndammen och havet, grävdes en kanal. Det är den som går parallellt med Bruksgatan mot Hyttan.

Flottningsleden var en del i ett större timmertransportled för att få ut bolagets stora skogsinnehav på Ödmården. Denna innefattade bland annat en smalspårig järnväg där timmer lastades vid Högbacka och drogs med lok och vagnar till Tönnebrosjön för att därifrån via Skärjån flottas till havet. År 1898 Stod flottleden färdig och blev sysselsättning åt ett tiotal personer under 50 års tid. Under denna period förbättrades leden vid flera tillfällen, bland annat byggdes en cykelstig som snabbade på transporterna längs ån. Stigen är nu delar av vandringsleden Flottarstigen. 1949 flottades enligt uppgift för sista gången i Skärjån, efter det tog lastbilar helt över timmertransporterna.

Mot moderna tider

Mot moderna tider

1950-tal till millenieskifte

Trots att järnframställningen i Axmar bruk lades ned redan 1927 var orten fortfarande in på 1950- och 60-talen i många avseenden ett fungerande samhälle.
Axmar bruks skola rivs 1958

Axmar bruks skola strax innan den revs 1958

Axmar bruks skola rivs 1958

Axmar bruks skola strax innan den revs 1958

Från järnbruk till nöjesmetropol

Det fanns två butiker, Konsum och Boskärs Handel, poststation och två pensionärshem, det ena byggt så sent som 1951. Det fanns badhus och tvättstuga i regi av andelsföreningen Axmar bruk Badhus- och Tvättstugeförening. Det var tiden innan hushållen hade egna badrum och tvättmaskiner. Skolan fanns också kvar in i modern tid innan den vackra byggnaden revs 1958. Badhuset finns kvar, men är i behov av renovering.

Järnvägen, Ostkustbanan, stod färdig 1926, bara ett år innan järnbruket lades ned. Men Axmar bruk hade fått en egen station och persontrafiken upprätthölls till in på 1950-talet då stationen lades ned.

Bruket hade också eget jordbruk, bruksträdgård och även möjligheter för bruksborna att kunna odla för husbehov sedan lång tid tillbaka. Ladugården brann dramatiskt ned 1947, men en ny uppfördes på samma plats och finns fortfarande kvar. Den ligger vid vid stora gästparkeringen bakom Orangeriet.

Axmar bruks stationshus

Stationshuset i Axmar bruk, Digitalmuseum

Axmar slott speglar sig i dammen

Axmar Slott som revs 1970

Ett av pensionärshemmen i Axmar bruk

Det här var ett av pensionärshemmen

Calle Jularbo skakar hand med Fritz Pettersson

Calle Jularbo (t.h.) besökte Axmar bruk på gränstinget

Calle Jularbo skakar hand med Fritz Pettersson

Calle Jularbo (t.h.) besökte Axmar bruk på gränstinget

Nöjesmetropol

På den här tiden var Axmar bruk också känt som nöjesmetropol. Gränstinget blev ett begrepp. Helgen efter midsommar under ganska många år arrangerades den stora nöjesfesten med två dansbanor, tivoli och kända artister. Edvard Persson, Calle Jularbo, Göingeflickorna och Gunnar Wiklund var några av dem.

Föreningen Hyttan bildades 1989 och blev så småningom en av drivkrafterna bakom det nya Axmar bruk. Föreningens syfte var då att driva frågor av gemensamt intresse för bofasta och sommarboende i Axmar bruk.

Hamnmagasinet innan det blev havskrog

Claus Hartwig och Yngve Persson såg möjligheterna när de startade Axmar Brygga Havskrog här

Att våga se möjligheter

Knappt tio år senare inträffade nästa stora händelse som fick stor betydelse för ortens framtid. Krögaren Claus Hartwig och hans kompanjon Yngve Persson upptäckte Axmar bruk och fick den i mångas ögon omöjliga idén att göra om det gamla hamnmagasinet till fiskrestaurang. Med egna händer tog de sig an det gigantiska arbetet att långt från den tilltänkta kundkretsen bygga upp allt från början.

1998 stod restaurangen klar och det blev succé från start. Idag är Axmar Brygga Havskrog känd i när och fjärran och är en viktig bidragande faktor till utvecklingen av Destination Axmar bruk.

Det som gör Axmar bruk unikt är den fantastiska miljön både på land och hav. Bruksmiljöns kulturvärden har resulterat i att Axmar bruk blev kulturreservat 2011 och den maritima miljön ingår i Axmars naturreservat. Tillsammans skapar det här Destination Axmar bruk.

Hamnmagasinet innan det blev havskrog

Claus Hartwig och Yngve Persson såg möjligheterna när de startade Axmar Brygga Havskrog här

Axmar bruk 350 år - köp vår jubileumsbok

Köp vår jubileumsbok

Vill du veta mer om Axmar bruks historia? Köp jubileumsboken Axmar bruk 350 år. Finns att köpa på föreningens aktiviteter, hos Axmar Brukscafé, Axmar Brygga, Axmar Bruksbod och Bläckhornet.
Axmar bruk 350 år - köp vår jubileumsbok

Unna dig en dag på bruket

EVENEMANG

EVENEMANG

SEVÄRDHETER

SEVÄRDHETER

MARKNADER

MARKNADER

FRILUFTSLIV

FRILUFTSLIV

AXMAR BRUK 350 ÅR

AXMAR BRUK 350 ÅR

AXMAR BRUK 350 ÅR

AXMAR BRUK 350 ÅR

BARNENS AXMAR

BARNENS AXMAR

KONST & HANTVERK

KONST & HANTVERK

HANDLA

HANDLA

KULTUR & HISTORIA

KULTUR & HISTORIA

KONST & HANTVERK

KONST & HANTVERK

KULTUR & HISTORIA

KULTUR & HISTORIA

Dela i sociala medier:

Om cookies och datainsamling

Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att webbplatsen innehåller cookies, vad dessa används till och hur cookies kan undvikas. Vår webbplats är skapad med publiceringssystemet Yodo, och använder sig av så kallade "tillfälliga cookies" eller "session-cookies" som lagras tillfälligt och försvinner när du stänger ned din webbläsare.

Ifall du loggar in till vår webbplats, så används även så kallade "varaktiga cookies", som sparas på din dator i upp till trettio dagar, eller tills dess att du själv raderar dem. En varaktig cookie används också för att komma ihåg ifall du valt att stänga den ruta som informerar om att cookies används på webbplatsen.

Cookies används dels för att optimera webbplatsens funktion och anpassa den efter dina önskemål, dels för att kunna analysera statistik så att vi kan göra webbplatsen bättre för dig som besökare och kund. Webbplatsens funktionalitet är dock ofta, till viss del, beroende av tillfälliga cookies (exempelvis för att du ska kunna lägga artiklar i varukorgen, genomföra köp, för att du ska kunna hålla dig inloggad, eller för att förhindra spam i kontaktformulär).

Om du vill undvika cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefilerna inte laddas ner i din dator. Tillfälliga cookies är, som ovan framgått, dock nödvändiga för att navigera på vår webbplats.

Den data som lagras i våra cookies används endast för att rent tekniskt kunna möjliggöra användandet av våra tjänster. Vi sparar ingen personlig information i cookies på besökarens dator.

Utöver våra egna cookies så kan förstapartscookies från Google Analytics 4 (i enlighet med rådande GDPR-lagar) förekomma. Detta för att spara besöksstatistik, i syfte att kunna optimera vår webbplats och närvaro på nätet.

Ja eller Nej till cookies?

Du kan själv acceptera att ta emot cookies eller inte. Webbläsare som Internet Explorer, Firefox, Safari, Chrome och Opera tar emot cookies automatiskt, men du kan ändra dina personliga inställningar så att du inte accepterar Cookies. Om du väljer att stänga av möjligheten att ta emot cookies så kommer många webbplatser inte kunna ses eller utnyttjas maximalt.

Hur stoppar jag cookies?

Din webbläsare ger dig möjlighet att blockera cookies. Olika webbläsare och versioner av webbläsare fungerar på olika sätt, och kan skija sig åt i hur man ändrar dessa inställningar. Nedan finns länkar till instruktioner för några av de vanligaste webbläsarna:

Datainsamling och datalagring

Webbplatsen kan använda sig av Google Analytics och liknande tjänster för att samla in data om ditt besök på webbplatsen. Ingen personlig data sparas, utan endast information om själva besöket i sig, det vill säga länkklick, sidvisningar, hur länge en viss sida har visats och liknande. Informationen kan användas av oss för att analysera hur besökare använder vår hemsida, samt för att i framtiden kunna förbättra och optimera innehåll och funktion på hemsidan. Informationen kan också användas av Google (eller motsvarande leverantör) för att optimera information och annonser, så att du får mer relevanta/personliga sökträffar eller annonser i leverantörens övriga tjänster.

Har du vidare funderingar kring hur cookies och datainsamling används på vår webbplats, vänligen kontakta oss!

Stäng

Denna webbplats använder cookies
Vi använder cookies och datainsamling i enlighet med rådande GDPR-lagstiftning för funktion och bästa möjliga upplevelse för den här webbplatsen.
Du behöver godkänna detta som besökare - Läs mer här »

Acceptera alla Endast nödvändiga